Om jag fick välja vem som helst, hade jag fortfarande valt dig. Blir liksom aldrig av med tanken om hur det skulle kännas att ha dig här igen. Hos mig. Tanken av hur dina hjärtslag låter. Hur din hand känns i min. Hur din röst låter. Hur din kropp känns under mina fingrar. Hur det skulle kännas att krama dig igen. Din doft. Dina tunga andetag när du sover. Ditt leende. Din blick. 

Jag blir aldrig mätt. Mätt av tanken hur det skulle vara om du var min. 

Jag vågade aldrig säga det till dig, att du är det finaste jag vet.